Måltidsfrekvens del 2

I förra inlägget tittade vi på vad man kunnat se för trender när man tittat på större folkgrupper. Dessa tenderar, som sagt, att vara väldigt dåligt kontrollerade och ha över 9000 variabler som man helt enkelt inte har möjlighet att hålla koll på.

Så här kommer en studie där man kollade MYCKET mer detaljerat på en mindre olika beteenden och deras samband med övervikt. Det är fortfarande inget experiment som säger att "så här är det!" men vi kan få ytterligare en antydan om hur det ligger till.

Evidence that eating frequency is inversely related to body weight status in male, but not female, non-obese adults reporting valid dietary intake (1)

Författarna konstaterar precis som i den förra studien att tidigare epdemiologiska studier inte kontrollerade lika bra för underrapportering som nyare studier. Vilket ledde till en fördel för frekventa måltider.

Det var totalt 95 deltagare (48 män, 47 kvinnor) som deltog. Dessa var friska och normal- till överviktiga.
Deltagarna fick matdagböcker som man använde för att göra beräkningar på hur mycket varje person åt. Konstigt nog nämndes endast mjölk som ”energigivande dryck”. Man tycker ju att till exempel läsk, juice och sötat kaffe, respektive te hade passat in här.

Man delade även ut en aktivitetsdagbok med 2 minutersintervaller (synd om studiedeltagarna, awesome för oss). Båda dessa gjordes över 7 dagar. Hjärtfrekvens kontrollerades under 2 dagar för att jämföra med aktivitetsdagboken. Ett par rapporter togs bort då det var uppenbart att de var felaktiga.

All data analyserades och man kom fram till följande:

• Män som åt få gånger tenderade att väga mindre.

• Inget sådant samband fanns bland kvinnor.

• Kvinnor som åt ofta tenderade att äta mer total energi. Det verkar som de rörde sig mer och därmed kompenserade för detta. Så det jämnade ut sig.

• De som åt oftast tenderade att äta mer kolhydrater men inte mer total energi.

• De som åt ofta tenderade att vara mer aktiva.

• De som åt ofta tenderade också att äta mer socker.

• ”Mellanmål” tenderade att innehålla mer socker och mindre protein. De innehöll också procentuellt ungefär lika mycket energi från fett som vanliga måltider. Vilket antyder att mellanmålen inte bestod av frukt och grönsaker utan mer åt kak- och godishållet.

• Aktiva män tenderade att vara magrare än icke aktiva.

• Studien var sponsrad av Mars Incorporated. Ha det i bakhuvudet när du tittar på vilken typ av mellanmål som verkade ätas.

Så på det stora hela verkar även denna studien också handla om att "energi in- energi ut" är viktigare än måltidsfrekvens. Med tillägget att ett visst mått av fysisk aktivitet påverkar också. Ingen överraskning där egentligen.

Då har vi alltså tittat lite på hur folk brukar bete sig och hur dessa beteenden tenderar att hänga samman med viktkontroll. I nästa inlägg börjar det riktigt intressanta. Vad händer om man tar ett gäng personer och ändrar måltidsfrekvensen för dem? Kommer de svälta? Kommer de gå upp i vikt? Eller kommer det inte hända något? Spänningen är olidlig!


Referens:
(1) Int J Obes Relat Metab Disord. 1998 Feb;22(2):105-12.
Evidence that eating frequency is inversely related to body weight status in male, but not female, non-obese adults reporting valid dietary intakes. Drummond SE, Crombie NE, Cursiter MC, Kirk TR. Centre for Food Research and Department of Dietetics and Nutrition, Queen Margaret College, Edinburgh, UK.